Tre veckor utanför England
Nu har tre veckor passerat. Tre veckor utanför Storbrittanien/Irland för första gången på ett halvår. Som jag tidigare har nämnt, kändes det oerhört konstigt att komma tillbaka hem i Sverige efter en sådan lång tid. Däremot hinner man snabbt vänja sig och kommer lätt in i en ny/gammal vardag.
Min semester började med att jag och familjen tog färjan till den lilla danska ön Bornholm. Där var vi bland annat med om en kraftig storm som resulterade i att vårt tält flög iväg. Vi hälsade även på en av pappas mostrar, med sina tusentals äggkoppar. Hon är en riktig samlare och man kan hitta äggkoppar precis överallt i hennes söta lilla hus. Att äta sill på Bornholm är ett måste och vi spenderade en dag på "sildefesten". Något annat som också uppskattades var de långa strandpromenaderna på de vita stränderna sent in på kvällarna.
Under de två återstående veckorna i Sverige (efter en blöt och kall men ändå väldigt trevlig vecka på Bornholm) försökte jag hinna med så mycket som möjligt: Jag tog tillfället i akt och träffade alla mina nära och kära. Så gosigt! Vad jag har saknat dem! Jag åt efterlängtade leverpastejssmörgåsar och risifrutti. (Har inte hittat risifrutti här i England än, så om någon vet om det finns här, så får ni mer än gärna höra av er tack!) Jag kramades med min katt. Jag målade om mitt rum. Blåste såpbubblor, jag älskar såpbubblor. Jag firade min 20 årsdag. Jag åkte spontant på Emmabodafestivalen där vi lyssnade på musik, dansade nätterna långa, hittade en man så kallad Mr X i vårt tält, dansade med E-type, åt munkar, träffade roligt folk, osv osv, listan kan göras OÄNDLIG!
Mina tre veckor rusade iväg i tokfart och vips så satt man på planet tillbaka mot London Heathrow igen. Tiden. Men det känns bra att vara tillbaka i England igen. Idag på flygplatsen i London hörde jag långt bort mitt namn ropas i en ljus stämma "TIIIIIINTIIIIIIIIIIIIIIIN". Jag möttes utav mängder av kramar. Mina värdbarn hade saknat mig och jag har saknat dem. Nu är jag taggad och redo för ytterligare 6 månader av det här äventyret. Trots att det just nu i den här stunden faktiskt känns lite jobbigt att inte vara hemma.
