Det börjar verka julkänslor banne mig

5.. 4.. 3.. 2.. 1... 0!!!! Och så tändes belysningen! 
 
Ikväll följde jag med min värdfamilj (inklusive grandpa-Bob-som-jag-efter-snart-11-månader-precis-fått-reda-på-att-han-inte-alls-heter-grandpa-bob-men-nu-kan-jag-inte-sluta-kalla-honom-för-det) och firade något som tar priset i de underligaste saker som jag någonsin firat. Nämligen fira att de tänder julbelysningen i staden. Ja, ni läste rätt. Men det var urmysigt! Stå ute i kylan i en stor gemenskap med andra människor, värma sina händer och läppar med en kopp-varmt och lyssna på en kör som sjunger julsånger. När vi stod och räknade ner tills att de skulle tända lamporna, fick jag en känsla av nyår.
 
Det är bara November och i vanliga fall hade jag blivit lite provocerad av den tidiga julkänslan, men i år, här i England, kan jag inte göra annat än att njuta av det. Här är julen som i filmerna man såg på tv när man var liten. London är redan full med julgranar, skridskobanor och juldekorationer. 
 
 
När jag var på självaste eventet så hade jag varken mobil eller kamera med mig. När jag kom hem, insåg jag att det hade kunnat bli ett lagom roligt blogginlägg utan bilder. Så trots att jag redan hade bytt om till mina pyjamasbyxor och gått in i gos och mys-mode, så var det bara till att ge sig ut igen - den gången med en kamera.
Pyjamasbyxor + gympadojjor = fashion. 
Ni får även ta del av en julig bild, som jag tog med "Tintin's friend" förra helgen i London när vi drack chai latte.