staronmycheek.blogg.se

På senaste tiden har en nyfikenhet kommit fram inom mig. En nyfikenhet och strävan efter att upptäcka nya platser och gömda skatter. Leta och hitta. Att aldrig veta vad jag söker efter och alltid bli överraskad. En känsla inom mig som jag länge hade förlorat, då jag var för bitter på livet för att inse de små ljusa glimtarna. (Det här låter flummigt, till och med jag inser det. Men det är på detta vis som jag bäst beskriver min känsla).

 

Igår slog jag upp ögonen och möttes av: Regn. Byebye sista fina dagarna för i år tänkte jag då. Jag hade en hel oplanerad (jag-får-göra-vad-jag-vill) dag framför mig, innan barnen skulle hämtas sen eftermiddag ifrån skolan. Jag satte på mig mina gummistövlar, tog ett paraply i min hand och trotsade vädret. Jag gick på upptäcksfärd.

 

Ute i skogen bland träden hittade jag en grind. På grinden fanns en skylt som löd: Children's play area. Bakom träden och grinden gömde sig en gammal bortglömd lekplats. Naturen hade börjat ta tillbaka det som en gång var sitt. Istället för barn klättrade där nu växter. Det var kusligt och fint, på samma gång.